Britta Marakatt-Labba är 2022 års hedersporträtt

Hedersporträttet för 2022 visar konstnären Britta Marakatt-Labba som är internationellt känd för sina broderade samiska landskapsbilder med både poetiskt och politiskt innehåll. Porträttet är skapat av konstnären Marja Helander som avbildar samiska landskap, människor och kultur i sina prisbelönta fotografier. Porträttet blir en del av Statens porträttsamling och avtäcks på Gripsholms slott den 12 november.

Konstnären Britta Marakatt-Labba föddes i Idivuoma i Karesuando 1951 och växte upp med nio syskon. Som barn älskade hon att samla och leka med runda stenar. Då visste man inte att hon skulle bli en världsberömd konstnär som arbetar med textil, akvarell, grafik, illustrationer, kostymer och även med scenografi. Hon utbildade sig på Konstindustriskolan (HDK) i Göteborg 1974–1978 och på Samiska högskolan i Kautokeino 1999–2002. Hon har tilldelats flera prestigefulla utmärkelser. 2014 utsågs Marakatt-Labba till filosofie hedersdoktor vid Umeå universitets humanistiska fakultet och hon är hedersdoktor vid Universitetet i Bergens fakultet for kunst, musikk og design. Hon har fått Prins Eugen-medaljen (2020), Stig Dagermanpriset (2019), John Saviopriset (2017), Illis quorum (2017), Per Gannevik stipendium (2015) och Rubus arcticus (2000). På senare tid har hon deltagit i flera viktiga internationella sammanhang och ställt ut på Documenta 14 i Kassel och Aten (2017), Venedigbiennalen (2022), Ikon Gallery i Birmingham (2022) och Southern Alberta Art Gallery i Lethbridge, Kanada (2021/22). 

Marakatt-Labbas typiska verktyg är duk, tråd och nål, hanterade med skicklighet och precision, för att skapa unika bildberättelser om den samiska vardagen och högaktuella frågor såsom renskötsel, jakt, fiske, fjäll, skog… rätten att röra sig fritt, rätten till sitt land. Hon skissar nästan aldrig sina verk på förhand. Människofigurer, djur, byggnader och landskap hittar sin rätta plats intuitivt och blir till meditativa berättelser, konst som ställer stora och svåra frågor.

Hedersporträttet är utfört av Marja Helander, en samtidskonstnär som gjort internationell karriär kännetecknad av verk om samisk natur, landskap, människor och kultur. Helanders fotografier och filmer ingår i flera konstsamlingar i de nordiska länderna, Kanada och Tyskland. Hennes senaste kortfilm Áfruvvá (2022) premiärvisades i den samiska paviljongen på Venedigbiennalen. 

Helander har besökt Gripsholms slott och Statens porträttsamling, vandrat runt i utställningssalarna, tittat på målningarna och blivit fascinerad av porträttkonstens långa historia. För henne var det viktigt att skapa ett konstverk med tydlig koppling till porträttsamlingen. Tillsammans med Marakatt-Labba körde de många mil kring Övre Soppero för att slutligen hitta helt rätt miljö, med snö, för porträttbilden. 

I år firar Statens porträttsamling, världens äldsta nationella porträttgalleri, 200 år! Det grundades år 1822 och förvaltas av Nationalmuseum. Sedan 1959 utökas porträttsamlingen varje år med ett antal verk varav ett hedersporträtt – föreställande någon välförtjänt svensk kvinna eller man – donerat av Gripsholmsföreningen. Föreningen tillkom år 1937 i syfte att främja Gripsholms slotts och dess samlingars bestånd och förkovran.

För pressinformation

Hanna Tottmar, pressansvarig, press@nationalmuseum.se, 08-5195 4400

Bildtext

© Marja Helander, Britta Marakatt-Labba (f. 1951). 2022 års hedersporträtt, Statens porträttsamling.

Hedersporträttet 2021:

Modellen på hedersporträttet för 2021 är politikern och tidigare statsministern Carl Bildt. Det är utfört av konstnären Bo Larsson i en illusionistisk stil, som detaljerat berättar om modellens mångsidiga verksamhet. Porträttet blir en del av Statens porträttsamling och går att se på Gripsholms slott från den 2 juni.

När konstnären Bo Larsson fick uppdraget att måla Carl Bildts porträtt oroade han sig för om den upptagne modellen verkligen skulle hinna sitta modell. Då kom pandemin som en ”skänk från ovan”, digitala möten blev standard och Bildt stannade i Stockholm. Gemensamt kom de fram till att modellens arbetsrum var den rätta miljön för avporträtteringen. Hela fonden utgörs av en bokhylla, men skärpan är ändå inte så god så att betraktaren kan läsa boktitlarna. Det är bara en bokrygg som avslöjar något, men så är titeln symbolisk, ”EUROPE”, vilket har varit Bildts arena under ett helt politiskt liv. På hyllan ovanför syns ett föremål med en alldeles specifik betydelse. Det är modellen till det flygplan som stod till Bildts förfogande när han som hög representant, High Representative, hade FN:s uppdrag att se till så att fredsavtalet i Bosnien och Hercegovina genomfördes åren 1995-97. Framför bokhyllan anas ett arbetsbord fullt av papper och en penna. Det sistnämnda föremålet har flera betydelsemässiga bottnar. Det är ett exekutivt instrument för politiska avgöranden i form av avtalsunderskrifter, men även ett verktyg för författande. Bildt är i hög grad en skrivande politiker, som alltid haft lätt att uttrycka sig och där den historiska blicken bakåt alltid varit närvarande.

För konstnären har det alltid varit viktigt att betraktaren ska mötas av en blick. I detta fall ser den först ut att vara skarp, men ju närmre porträttet betraktaren kommer sker en förvandling och i stället upptäcks ett ”godmodigt leende”. Denna visuella metamorfos överraskar och bidrar till illusionen av ett möte med modellen. Kanske ger glasögonens sneda vinkel ytterligare en känsla av ett mer verkligt sammanträffande i motsats till ett officiellt poserande i en förgylld gustaviansk karmstol.

Carl Bildt, född 1949 i Halmstad, är en av Sveriges internationellt mest kända politiker vars biografi präglas av en hektisk verksamhet. Han framträdde tidigt som en brådmogen begåvning, gjorde karriär som moderat studentpolitiker, blev riksdagsman när han var 30 år, partiledare för Moderata samlingspartiet sju år senare och slutligen statsminister 1991 vid 42 års ålder. Efter valnederlaget 1994 kombinerade Bildt partiledarsysslan med uppdraget som EU:s medlare i konflikten på Balkan. Sedan fredsavtalet undertecknats i Paris i december 1995 utsågs han till hög representant, High Representative, med FN:s uppdrag att se till så att fredsavtalet i Bosnien och Hercegovina kunde genomföras. Bildt återkom till den svenska inrikespolitiken 1997 för att driva valrörelsen följande år, men detta kröntes inte med framgång och han valde i stället att lämna partiledarposten 1999. Han utsågs då i stället av FN:s generalsekreterare Kofi Annan till särskilt ombud, Special Representative, på Balkan, en roll han hade fram till år 2001. Han engagerade sig i en rad internationella tankesmedjor men också som styrelseledamot i svenskt och internationellt näringsliv. I oktober 2006 lämnade han alla uppdrag i samband med sin utnämning till utrikesminister i den svenska regeringen, en post som han innehade fram till valet 2014.

Carl Bildt uppfattades tidigt som kontroversiell i likhet med sin främste politiska meningsmotståndare Olof Palme. Precis som den senare är Bildt också en utpräglat intellektuell och inte alltid så folklig politiker. Han har gjort sig känd som skicklig politisk strateg samtidigt som han retat mången politisk journalist med en driven teflonartad förmåga att undvika kniviga intervjusituationer. Han insåg tidigt att IT var framtiden, något som symboliskt markerades av det historiska mejl som han som statsminister skickade till president Bill Clinton 1994. Han var också tidigt ute med sin egen blogg och som aktiv i sociala medier.

Vid dryga 70 års ålder visar Bildt inte några tendenser till att minska sin verksamhet på politikens område. Han fortsätter att vara en internationellt välkänd utrikes- och säkerhetspolitisk tänkare, vilket 2019 resulterade i en skarp analys av världsläget i boken Den nya oredans tid.

Porträttet är en målning utförd av konstnären Bo Larsson. Han föddes i Sala 1945, men har sedan fem års ålder varit Stockholm trogen. Huvudstaden har länge varit hans motiv i alltifrån panoramavyer till konstnärens egen närmiljö i ateljén. Alltsedan studierna avslutades vid Kungl Konsthögskolan 1972 kan Larsson beskrivas som en figurativ konstnär. Han har alltid varit en ljuskonstnär med en lyrisk-målerisk ådra, men med åren har han mer och mer kommit att använda sig av fotografin som ett hjälpmedel, inte minst som porträttör, väl medveten om både dess möjligheter och begränsningar. Larsson har aldrig nöjt sig med det reproduktiva ledet, utan kombinerar arbetsmaterialet i det oändliga likt ett kollage. Han varvar sedan detta med regelrätta sittningar med modellen framför staffliet för att både justera och addera. Sammantaget har detta med åren givit hans porträtt en starkare illusionistisk prägel.

I år firar Statens porträttsamling, världens äldsta nationella porträttgalleri, 200 år! Det grundades år 1822 och förvaltas av Nationalmuseum. Sedan 1959 utökas porträttsamlingen varje år med ett antal verk varav ett hedersporträtt – föreställande någon välförtjänt svensk kvinna eller man – donerat av Gripsholmsföreningen. Föreningen tillkom år 1937 i syfte att främja Gripsholms slotts och dess samlingars bestånd och förkovran.

På grund av coronapandemin delas 2021 års hedersporträtt ut först i år. Porträttet går att se på Gripsholms slott från den 2 juni.

© Bo Larsson, Carl Bildt. 2021 års hedersporträtt, Statens porträttsamling. Foto: Anna Danielsson/Nationalmuseum.

Hedersporträttet 2020:

2020 års hedersporträtt föreställer matprofilen och krögaren Leif Mannerström. Porträttet är utfört av fotografen Bruno Ehrs, som har fångat modellens personlighet och yrkesidentitet.

Leif Mannerström är en av Sveriges mest kända krögare och folkkära kockar – född i Stockholm 1940. Han har varit med om att sätta Sverige på den gastronomiska världskartan. Att Mannerström skulle gå köksvägen var mer eller mindre självklart då hans pappa var krögare och farmor kalaskokerska. 15 år gammal började han som kökselev, men drömde om att bli flygare. Han misslyckades vid antagningen och valde i stället att praktisera i köket på Svenska Amerikalinjens m/s Kungsholm. 23 år gammal blev han rekordung köksmästare på restaurangen Henriksberg.

Tillsammans med kocken Crister Svantesson öppnade Leif Mannerström restaurangen Johanna 1974. Detta var första gången som det nya franska köket introducerades i Sverige. Senare har han framförallt blivit förknippad med förnyelsen av svensk husmanskost. Det har givit eko både i ett trettiotal böcker, genom restaurangen Sjömagasinet i Göteborg och som välkänd gastronomisk profil i TV. Som ett bevis för sina många framgångar har Mannerström fått utmärkelsen Kockarnas kock tre gånger och hållit en stjärna i Guide Michelin under mer än ett decennium. Ett offentligt erkännande fick han också 2002 när han hamnade på frimärke bland framstående svenska matprofiler. För många är Leif Mannerström framförallt känd som en av domarna i det populära TV-programmet Sveriges mästerkock

Leif Mannerström har nu hunnit fylla 80 år. Kanske har detta också bidragit till att han engagerar sig i kampen för bättre mat på sjukhus och äldreboenden och hårt kritiserar vad han uppfattat som rent slarv, dåliga råvaror och usel tillagning. Riktig husmanskost är både ekonomiskt och miljömässigt eftersträvansvärt, på detta sätt äger maten både en etisk och moralisk dimension för Leif Mannerström.

Det porträtt som Bruno Ehrs (född 1953) utfört av Leif Mannerström är sparsmakat och rentav minimalistiskt till karaktären. Ehrs började sin verksamhet som fotograf på Stockholms stadsmuseum under den legendariske Lennart af Petersens. Till hyllningen av Stockholm 750 år gjorde han ett antal porträtt av kända stockholmare. Då spelade av naturliga skäl den omgivande stadsmiljön en avgörande roll för att porträttera de personer som verkar i huvudstaden. Denna gång ligger i stället fokus helt på matkreatören Mannerström.

För att inte distrahera betraktaren för mycket har Bruno Ehrs plockat bort all miljö i porträttet. Modellen är placerad i en grund relief, en effekt som fotografen uppnått genom att rikta en kraftig ljuskälla från vänster, bara några centimeter utanför bilden. För att inte skapa en obalans i ljussättningen har Ehrs dessutom tillfört ett svagt bakgrundsljus till höger om modellen. Det kontrastrika släpljus som skapas på detta sätt skulpterar fram modellen, inte minst vecken och knapparna i kockjackan. Detta ger associationer till de gamla 1600-talsmästarna, som Ehrs gärna hämtar inspiration från. Om någon till äventyrs inte skulle känna igen modellen är namnet broderat på jackan.

– Jag har velat ladda bilden med temperament för att lyfta fram modellens personlighet. Fram tonar en kompromisslös matskapare, som inte är känd för att gulla med folk. Han genomborrar oss med sin stränga blick, säger fotografen Bruno Ehrs.

Men hur framställer man en yrkesman i vår tid om man inte likt klassikern August Sander placerar kocken i köket med en stor kastrull och visp? Från första början ville modellen själv vara iförd sitt främsta kännetecken – kockjackan. Stekpannan var Bruno Ehrs bidrag. Detta viktiga verktyg i matlagningens tjänst skapar också djup i bilden, men utan att ta över. I hans porträtt, som är resultatet av en sparsmakad estetik, är inget lämnat åt slumpen. Därför har glasögonen hamnat på modellens hjässa för att inte ge ovälkomna reflexer. Trots att porträttet är i färg skapar Ehrs nästan känslan av en monokrom svart-vit bild genom att dämpa koloriten, allt för att sätta fokus på det svenska matundrets store mästare.

© Bruno Ehrs, Leif Mannerström. 2020 års hedersporträtt, Statens porträttsamling.


Besök slottet!

Välkommen att besöka De Kungliga slottens hemsida. https://www.kungligaslotten.se/vara-besoksmal/gripsholms-slott.html
Här finner du kalendarium, information och biljetter till Gripsholms slotts aktuella programverksamhet. Biljetter till nya evenemang och kulturhändelser släpps kontinuerligt. Vi ses på Slottet!

Föredrag om Vasa: Unionens slut

Föredrag

Besöksmål: Gripsholms slott
Tid: 11.00 – 12.00

onsdag19april

Föredrag om Vasa: Gustav Vasas Gripsholm

Föredrag

Besöksmål: Gripsholms slott
Tid: 11.00 – 12.00

lördag22april

Föredrag om Vasa: Kvinnorna runt Gustav

Föredrag

Besöksmål: Gripsholms slott
Tid: 16.00 – 17.00

onsdag3maj

Föredrag om Vasa: Framtidsman eller föredetting?

Föredrag

Nationaldagen på Gripsholms slott

Visning Musik Temadag Familj

Besöksmål: Gripsholms slott
Tid: 10.00 – 16.00

tisdag6juni

Jubileumskonsert: Romeo & Julia Kören

Musik

Besöksmål: Gripsholms slott
Tid: 17.00 – 18.30

onsdag7juni

Jubileumskonsert: Mass for the New Vasa King

Musik

Besöksmål: Gripsholms slott
Tid: 19.00 – 20.00

lördag10juni

Jubileumskupletter: Kungen kommer!

Musik

Besöksmål: Gripsholms slott
Tid: 17.00 – 18.00

lördag17juni

Jubileumskonsert: Romeo & Julia Kören

Musik

Besöksmål: Gripsholms slott
Tid: 19.00 – 20.30

söndag18juni

Jubileumskonsert: Romeo & Julia Kören

Musik

Besöksmål: Gripsholms slott
Tid: 19.00 – 20.30

onsdag19juli

Jubileumskonsert: Lutmusik som flytt

Musik

Besöksmål: Gripsholms slott
Tid: 18.00 – 19.00

onsdag19juli

Jubileumskonsert: Lutmusik som flytt

Musik

Besöksmål: Gripsholms slott
Tid: 19.30 – 20.00

lördag29juli

Jubileumskonsert: Romeo & Julia Kören

Musik

Besöksmål: Gripsholms slott
Tid: 19.00 – 20.30

söndag30juli

Jubileumskonsert: Romeo & Julia Kören

Musik

Besöksmål: Gripsholms slott
Tid: 19.00 – 20.30

torsdag10augusti

Födelsedagsfest på Gripsholms slott

Musik Temadag Familj

Besöksmål: Gripsholms slott
Tid: 09.00 – 17.00

torsdag10augusti

Jubileumskonsert: En resa med harpa och fagott

Musik

Besöksmål: Gripsholms slott
Tid: 19.00 – 20.00

lördag26augusti

Jubileumskupletter: Kungen kommer!

Musik

Besöksmål: Gripsholms slott
Tid: 17.00 – 18.00

Besöksmål: Gripsholms slott
Tid: 11.00 – 12.00

Ta med barn och barnbarn på en spännande visning i vasaborgen.

Höstmötet

Föreningens höstmöte anordnades lördagen den 13 november 2021 på Gripsholms slott.

Höstmötet bjöd på det sedvanliga mottagandet på borggården av Strängnäs Drum Corps som spelade för de åttiotre medlemmar och gäster som närvarade vid mötet i Rikssalen. Därefter intog mötessällskapet sina platser i Rikssalen för första gången på två år, efter att pandemin tidigare gjort fysiska möten ogenomförbara.

I sitt välkomsttal och öppnande av mötet betonade ordföranden landshövding Beatrice Ask vikten av att värna om varandra och skapa förutsättningar för samhällets återgång till det normala genom att ta vaccination på allvar.

Därefter informerade slottets Morgan Gerle, chef för den publika avdelningen vid Kungl. Hovstaterna och styrelseledamot i Gripsholmsföreningen, om verksamheten på Gripsholm och höstens musikserie. Pandemin till trots har slottet tangerat ett normalt besökstal under högsäsong och det mycket uppskattade musikprogrammet kunde genomföras när myndigheternas rekommendationer så tillät. Under hösten har Akademiska kören, Operaclownerna, Romeo & Julia-kören, Anna Greta Sigurdardottir samt avslutningsvis hovsångerska Elin Rombo och pianisten Magnus Svensson framträtt på Gripsholm.

Styrelseledamoten André Wognum informerade om arbetet i kommunikationsgruppen, med den nya hemsidan liksom om medlemskapsfunktion och målsättningen att nå ut till nya medlemmar.

Hovsångare Karl Magnus Fredriksson och pianist Johan Ullén underhöll sedan med ett mycket uppskattat program på temat mat.

Den så länge efterlängtade avtäckningen av 2021 års hedersporträtt genomfördes under höstmötet och till tonerna av en trumpetfanfar lyftes det kungsblå klädet från Bruno Ehrs foto av krögaren och kocken Leif Mannerström. Porträttet överlämnades sedan till Nationalmuseums överintendent Susanna Pettersson för att ingå i Statens porträttsamling.

Boken Sörmländsk kokkonst överräcktes av länsmuseichef Susanna Janfalk till Leif Mannerström.

Kulturskribenten och tidigare styrelseledamoten Patrik Uhlman intervjuade sedan Leif Mannerström. Det blev ett varmt och personligt samtal i vilket Mannerström uttryckte att han mycket rörd och stolt över att ta emot hedersbetygelsen att bli avporträtterad för ingå i världens äldsta och största statliga porträttsamling.

Höstmötet avrundades enligt traditionen i Kronköket där slottets egen ärtsoppa serverades med varm punsch och under trevliga samtal och i goda vänners och medlemskollegors lag.